vi klarar allt, vi är nog bäst!!!

hejhej hallå bloggen.
jag ursäkter min katastrofbloggning nu de senaste. men har fullt upp plus att de är så jobbigt att alltid ha något att skriva om, vi är också människor med sina brister emellan åt, även fast man inte kan tro de så är de faktiskt sanning. ifall min älskar bloggpolare har vart på besök i helgen vi har haft de fett. & utgjort pinsamma vad o sånt. riktigt feta grejer alltså.
i detta inlägget tänkte jag specialicera(vettefan hur stavningen ska vara hehehehe) mig på hur de brutala vadet såg ut. 

Det hela börja med att vi kom fram till att vi nästan inte skäms över något. vi är nog egentligen inte som vanliga tjejer tror jag. vi är typ killar fast i flickbodys.
men som sagt så va alla inte lika eniga om detta. och då blev vadet bestämt att vi skulle klä ut i extremt fula & stora basketkläder. vi skulle ha på oss löpar skor. fina mönstrade höga strumpor. coola pannsvettband. & varsin medajl runt halsen. ja, ni förstår nog alltså hela jogging outfiten fast extremt mycket fulare.
här har ni en varsin bild på oss så ni förstår vilken fulhetsgrad jag snackar om:



efter kläderna vad på plats skulle vi röra oss in mot stan och den såkallade avenyn. den var en hyffsat sen fredagskväll, inte vilken fredag som helst heller utan de va göteborgs kulturkalas. så gatorna va extra fulla av folk som var iordning gjorda för att gå runt o lyssna på folket som uppträdde eller dra in på klubbar som va öppna. alla va snygga och fräsha och killar & tjejer flörtade för fullt med varandra. dem enda som inte fick nap den kvällen vad nog vi. dock ägnade alla ett extra öga på oss och slängde iväg skojiga kommentarer om hur fan vi såg ut.

men tro inte fel nu. våran uppgift bestod inte endast av att glida runt i kläderna (som hade räckt gott & väl). vi skulle även springa lite spurtar, strecha mot väggarna, andas extreeemt högt & hojta till när folk framför oss gick för långsamt. vi skulle hoppa coola hopp & spänna oss lite extra framför snygga killar. sen ifall vi såg folk vi kände fick vi inte hälsa utan skulle ha fullt upp med vårat träningspass & sjunga coola hejar ramsor eller springa snabba spurtar därifrån.

alltså för alla er som inte tyckte detta verkade va något jobbig eller pinsamt så kan jag ju säga såhär. har nog fan aldrig skämts så mycket som jag gjorde då. de va brutalt pinsamt. men kul som fan trots detta!!!
som vad jag vill sammanfatta med detta inlägg är att inget är omöjligt när det är helena och jag som ska utföra det. vi klarar allt. vi är som män

alla för mig nu faktiskt. ska sova strax.
ha de gott älsklingar.
HENNY

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0